Hem, ljuva hem
Ja, vi är hemma. Resan i förrgår gick utmärkt, faktiskt över förväntan. Dagen hade ju varit lite si och så eftersom jag fortfarande inte mådde så bra. Dotter och jag tog en kort tur på stan. Vi fick tag i en present till farmor som fyller lite halvjämt senare i år. Det blev en tröja till dottern och en till sonen och de fick var sin ny mössa. Tröjorna var klockrena - till sonen blev det en petrolblå med en kurbitsmålad elefant, till dottern en plommonrosa med kurbitsmålad gris. Kan det bli mer rätt eller???? Även jag fick lite kul i form av glittrigt smink :-) Älskar detta! (Tyvärr Lina så blev det ingen present till dig, får lösa det här hemifrån istället).
Jag hade ju lovat dottern en stund på lekplatsen efter stadsvandringen och så blev det oxå. Det som slog mig då var hur lugnt och rofyllt det var där. Upplevde ungefär lika mycket billjud på avstånd där som jag upplever om jag går ut här hemma på området. Och då ska man komma ihåg att det här stället ligger centralt i Falun. Helt otroligt!
I alla fall fick jag se till att värdpar och dotter fick ordentligt med mat innan vi styrde kosan hemåt. Slutade med att värdparet troligen kan leva på denna fantastiska kulinariska rätt i ca 2 veckor. Frågan är om de har tröttnat på den än....
Resan hem gick i en faslig fart, mellan fartkamrorna i alla fall. Vi gjorde tre stopp, där alla gick ut på toa-besök och inhandling av dryck. Dottern var mycket tålmodig och somnade inte förän vi var i Frändefors....
Borta bra men hemma bäst. Det var så skönt att krypa ner i den egna sängen och vi sova alla ganska så länge. Fick en lång härlig kram av sonen på morgonen, underbart :-)
Idag har jag provat att arbeta. Den där bacillen som satte sig på mig har ju gjort att det där med mat har varit ganska överskattat några dagar. Borde kanske ställa mig på vågen och se om jag får några glada siffror. Chefen tyckte väl att jag kunde vara hemma och återhämta mig och få i mig näring osv men det ligger inte riktigt för mig utan efter en skön sovmorgon så åkte jag till jobbet. Det är liksom kul att komma dit på något sätt :-)
Jag hade ju lovat dottern en stund på lekplatsen efter stadsvandringen och så blev det oxå. Det som slog mig då var hur lugnt och rofyllt det var där. Upplevde ungefär lika mycket billjud på avstånd där som jag upplever om jag går ut här hemma på området. Och då ska man komma ihåg att det här stället ligger centralt i Falun. Helt otroligt!
I alla fall fick jag se till att värdpar och dotter fick ordentligt med mat innan vi styrde kosan hemåt. Slutade med att värdparet troligen kan leva på denna fantastiska kulinariska rätt i ca 2 veckor. Frågan är om de har tröttnat på den än....
Resan hem gick i en faslig fart, mellan fartkamrorna i alla fall. Vi gjorde tre stopp, där alla gick ut på toa-besök och inhandling av dryck. Dottern var mycket tålmodig och somnade inte förän vi var i Frändefors....
Borta bra men hemma bäst. Det var så skönt att krypa ner i den egna sängen och vi sova alla ganska så länge. Fick en lång härlig kram av sonen på morgonen, underbart :-)
Idag har jag provat att arbeta. Den där bacillen som satte sig på mig har ju gjort att det där med mat har varit ganska överskattat några dagar. Borde kanske ställa mig på vågen och se om jag får några glada siffror. Chefen tyckte väl att jag kunde vara hemma och återhämta mig och få i mig näring osv men det ligger inte riktigt för mig utan efter en skön sovmorgon så åkte jag till jobbet. Det är liksom kul att komma dit på något sätt :-)
Kommentarer
Trackback
