Oj

Jag hade inte en aning om det var nästan en vecka sedan jag skrev sist, men å andra sidan har jag haft en känsla av att jag inte hinner med riktigt just nu, så det ligger väl lite i linje med hur livet är för tillfället....

Har inte ens haft tid att spela Heroes III - mitt gamla favvospel. Det kanske är tröttheten som gör att inget hinns med, hjärnan är ju som sirap. Det tar kraft även mycket kraft när man upplever sig orättvist behandlad. Men jag får väl skylla mig själv, jag stack in huvudet i lejonkulan och fick väl bli slagpåse. Förhoppningsvis är det väl någon annan som mår bra av det, så det var någon mening med det, men det tar tid att hitta den positiva energin igen. Maken säger "Släpp det" och tro mig jag jobbar stenhårt på det finns ingen mening med att låta någon ta så mycket energi men det är väl inte riktigt min starka sida.

Så nu får jag försöka att verkligen koncentrera mig på positiva händelser och människor :-) Idag kom ett sms om att de beställda kläderna från Me & I ligger och väntar på mig så jag hoppas verkligen att jag hinner hämta ut paket i morgon. Vill ju så gärna visa maken kläderna utan att barnen är med. Och barnen de ska på "Karlsson på taket" i morgon med mormor. Det är något de ser fram mot. Vi har inga böcker här hemma om Karlsson, det är väl inte Astrid Lindgrens bästa figur, men som tur är så har barnen hört om honom på dagis så de vet allt vad han är för figur - och nu ska de få se honom "på riktigt". Jätte kul!

Har hittat en present till dottern när hon fyller 6 år i maj. Det blir en mörklila cykel med 3 vxl och fotbroms. Kan ev vara lite stor men hon växer ju i den. Den cykel hon har nu fick hon när hon fyllde 3 så det är nog dags att uppdatera lite. Förhoppningsvis kan hon oxå hitta lite lust att cykla när hon får den här. Förra året beslutade hon sig för att "när jag är 6 år kan jag cykla utan stödhjul", så det ska bli intressant att se hur det blir nu när hon blir 6 år. Hon har ju en tendens att klara av det hon har bestämt sig för men å andra sidan har hon oxå fått för sig att man inte behöver öva (för det är tråkigt) utan att det räcker att man sätter sig på cykeln så ska det bara funka...

Sonen har ett liknande resonemang för han har beslutat sig för att sluta med napp när han har tappat sin första tand för då är han stor nog. Vi får väl se hur det går med det.... Framtiden är spännande :-)

I morgon ska jag fira att en av mina äldsta vänner fyller år, lite så där halvjämnt. Skönt att hon kommer in på samma spelhalva som vi andra ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0